Naturvårdsverket: Sammanställning av metoder för att gynna vilda pollinatörer.
Åtgärder behövs för att förbättra situationen för vilda pollinatörer.
Pollinering berör många samhällssektorer och alla kan bidra med insatser av olika slag. Ett första steg är att identifiera de miljöer och strukturer som är särskilt viktiga för vilda pollinatörer. Sedan kan man genomföra åtgärder för att bevara, eller skapa livsmiljöer som gynnar både vilda pollinatörer och det nätverk av biologisk mångfald som de är sammanlänkade med. Några exempel på strukturer och skötsel som gynnar vilda pollinatörer är:
- Betesmarker, speciellt på magra sandiga marker.
- Slåtterängar, vallar med sen slåtter.
- Variationsrika marker med avseende på hävd och hävdfrekvens, såsom betestryck, betes- och slåttertidpunkt med mera.
- Örtrika marginal- och ruderatmarker.
- Sand- och grusblottor samt andra glest bevuxna ytor.
- Blommande träd och buskar.
- Grov solbelyst död ved.
- Ihåliga träd.
- Våtmarker och småvatten.
- Stenmiljöer.
Denna vägledning/sammanställning visar olika metoder som man kan använda för att gynna vilda pollinatörer. I stort sett alla aktörer som äger mark, planerar för ny användning av mark, förvaltar och brukar mark kan göra något för att förbättra situationen för vilda pollinatörer. Metoderna kan användas på alla marker, både oskyddad och formellt skyddad mark. Det kan ske i mindre eller större skala och vara alltifrån en mindre justering av redan befintlig skötsel till storskaliga, riktade satsningar. Källa från Naturvårdsverket.
Pollinatörer och ekosystemen
Förlusten av pollinatörer försvagar ekosystemen och därmed ekosystemtjänsterna. När problem uppstår i ekosystemtjänsterna utgör det ett direkt hot mot den globala livsmedelsförsörjningen.
För att förbättra ekosystemtjänster som pollinering och biologisk bekämpning av skadedjur krävs ökad variation i landskapet. Pollineringstjänster inom jordbruket måste återställas och det görs genom att skapa ekonomiska incitament till jordbrukarna.
Givet jordens befolkningsökning kommande 30 åren kommer efterfrågan på att livsmedel öka. Minskar antalet pollinatörer leder det till lägre avkastning på världens viktigaste grödor. På samma sätt ökar avkastningen om vi återställer och förbättrar livsmiljöerna för pollinatörerna. Med rätt insatser och åtgärder för pollinatörerna säkrar vi en högre avkastningen från jordbruket och därmed livsmedelsförsörjningen till en växande befolkning.
Jordbrukslandskapet behöver i högre utsträckning omvandlas från det i den vänstra bilden mot det i den högra enligt rapporten av professor Teja Tscharntke, chef för Agroecology Group vid Göttingen University.
”Jordbruket måste ha mer fokus på pollinatörer”
1415 - Biodiversitetsprojekt för att gynna vilda pollinatörernas livsmiljöer
Åtgärdsprogram: plantering och sådd på ett hektar.
50 stycken ekar
Eken blommar i maj-juni, ekollon i aug-nov.
Biologisk mångfald: 8 av 8
Nektar: 1 av 7
50 stycken Rönnar
Rönn blommar i maj-juni, bär i aug-okt.
Biologisk mångfald: 6 av 8
Nektar: 4 av 7
50 stycken Körsbär
Körsbär blommar i april-maj, bär i juli-aug.
Biologisk mångfald: 6 av 8
Nektar: 5 av 7
50 stycken sälgar
Sälg blommar i mars-april.
Biologisk mångfald: 8 av 8
Nektar: 7 av 7
50 stycken hagtorn
Hagtorn blommar på försommaren, bär i aug-sept.
Biologisk mångfald: 7 av 8
Nektar: 6 av 7
50 stycken Oxel
Oxelblommar i juni, bär i sept-okt.
Biologisk mångfald: 5 av 8
Nektar: 5 av 7
Plantering sker i rutorna ovan
De gröna ringarna är berg i dagen.
Den gröna ringen i skogen sýdväst om området är skuggat berg som ska exponeras för solen och skapa en varm yta. Björkar som skuggar avverkas och lämnas sedan kvar på platsen för att bli död ved.
Del av området markbereds och sås därefter med biåkerblandning.
Biåkerblandningen innehåller både nektar‐ och pollenväxter som blommar från juni till sep. Innehåller alexandrinerklöver, honungsört, bovete, fodervicker, klätt, doftklöver, gurkört, solros, kornvallmo,blodklöver, ringblomma och blåklint.
Del av området görs till traditionell blomsteräng.
Ängsväxter är asketer som är anpassade till näringsfattiga förhållanden. Vi skapar en näringsfattig mark genom att slås den och skörden plockas bort. Marken slås normalt i månadsskiftet juli/augusti.
Sandbädd anläggs i röda områden (4 st).
Boplats där vilda bin och andra insekter gräver sina bon (c:a 5L, B2,5, H0,5 meter)
Anläggning av liten våtmark i det blå området.
Skapar vattentillgång för områdets insekter, groddjur och fåglar. Små våtmarksmiljöer gynnar den biologiska mångfalden.
3 halmbalar, (rundbal), placeras vid gula prickar.
Halmbalarna fungerar som bon och skydd för pollinerande humlor och andra nyttoinsekter.
1415 i samarbete med jordbrukare och i dialog med Länsstyrelsen
Genom samarbete med jordbrukare säkerställer 1415 att den biologiska mångfalden ökar. Jordbrukaren tillhandahåller ett markområde och ansvarar för diverse åtgärder, så som sådd av biåkerblandning, etablering av sandbäddar, anläggning av mini våtmark, plantering av träd och buskar som gynnar den biologiska mångfalden.
Åtgärder som planeras för området baseras på Länsstyrelsens och Jordbruksverkets rekommendationer och i dialog med Länsstyrelsen.
Finansiering och granskning.
1415 i erbjuder företag att köpa projekt som bidrar till att öka den biologiska mångfalden. 1415 är projektansvariga, genomför kontroller och uppföljningar samt tredjepartsgranskas.
